Frågor och svar

Om sjukdomen

Prostatan, eller blåshalskörteln som den också kallas, är en del av mannens könsorgan. Den är belägen strax under urinblåsan och omsluter urinrörets översta del. Prostatan har en viktig funktion i produktionen av sädesvätska. Hälften av sädesvätskan produceras i prostatan och den andra hälften i sädesblåsorna. Sädesvätskan blandas sedan med spermierna från testiklarna och transporteras genom urinröret vid utlösning.

Läs vidare:

Prostatacancer är en typ av cancer som utvecklas i prostatakörteln hos män. Prostatakörteln är en del av det manliga reproduktionssystemet och ligger strax under urinblåsan. Dess huvudsakliga funktion är att producera en del av sädesvätskan som blandas med spermier för att bilda sperma
Prostatacancer kan ha en ärftlig komponent. Om en man har en nära släkting, som till exempel en far eller bror, som har haft prostatacancer, kan risken för att utveckla sjukdomen vara något högre. Studier har visat att män med en förstagradssläkting med prostatacancer har en ökad risk att själva drabbas av sjukdomen. Det finns också vissa genetiska mutationer, som till exempel BRCA1 och BRCA2, som är förknippade med en ökad risk för prostatacancer. Det är dock viktigt att komma ihåg att ärftlighet inte är den enda faktorn som påverkar risken för prostatacancer, och de flesta män med en familjehistoria av sjukdomen kommer inte att utveckla den själva. Om du har en familjehistoria av prostatacancer kan det vara klokt att diskutera detta med din läkare för att få mer information och eventuellt genomgå regelbundna kontroller.
Omkring 2 300 män dör av prostatacancer i Sverige varje år. Prostatacancer är därmed den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige.
Prostatacancer är med omkring 10 000 nya fall per år den cancersjukdomen i Sverige som drabbar flest. Var femte svensk man får en prostatacancerdiagnos någon gång under sin livstid.

Symptom och diagnos

PSA står för prostataspecifikt antigen. Det är ett protein som normalt bildas i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan. Små mängder av PSA kan läcka ut i blodet, och genom att mäta halten av PSA i blodet kan man få en indikation på prostatakörtelns hälsa. Vid prostatasjukdomar som infektion, godartad förstoring och prostatacancer kan PSA-värdet i blodet bli högre än normalt. Det är därför vanligt att mäta PSA-värdet som en del av utredningen vid misstanke om prostatacancer.

Läs vidare:

Det vanligaste testet för att upptäcka prostatacancer är ett enkelt blodprov som mäter nivån av ett ämne som kallas PSA (prostataspecifikt antigen).
Prostatacancer kan diagnostiseras genom olika metoder. En vanlig metod är att mäta nivån av ett ämne som kallas PSA (prostataspecifikt antigen) i blodet. Om PSA-värdet är förhöjt kan det vara en indikation på prostatacancer. Vidare utredning kan då göras genom att ta en vävnadsprov från prostatan. Detta görs vanligtvis genom att ta små bitar av prostatavävnad med hjälp av en nål – Biopsi – som sedan analyseras för att bedöma om det finns cancer i prostatan.
Prostatacancer växer ofta under många år utan att ge några symtom alls. Senare kan den ge symtom både från organen kring prostatan och från andra organ, i första hand skelettet. När prostatacancern blir större eller sprider sig kan vissa symtom uppstå och kan variera från person till person. Vanliga symtom inkluderar frekvent urinering, svag urinstråle, svårigheter att starta eller stoppa urinering, blod i urinen eller sperma, smärta i bäckenet, ryggen eller höften, samt sexuella problem som erektil dysfunktion. Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom också kan vara orsakade av andra tillstånd, så det är viktigt att söka medicinsk utredning för att fastställa diagnosen.

Läs vidare:

Behandlingar

Det finns flera olika behandlingsalternativ för prostatacancer. Valet av behandling beror på flera faktorer, såsom sjukdomsstadium, tumörens aggressivitet och patientens allmänna hälsa. De vanligaste behandlingsalternativen är Aktiv monitorering: noggrann övervakning av prostatacancern genom regelbundna kontroller, Kirurgi där hela eller delar av prostatakörteln avlägsnas. Strålbehandling: extern- eller intern strålbehandling (brakyterapi). Hormonbehandling: mediciner eller genom kirurgisk kastration. Kemo- och immunterapi: vid mer avancerad prostatacancer eller när sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen, Kemoterapi där läkemedel används för att döda cancerceller, Immunterapi stimulera kroppens eget immunsystem för att bekämpa cancern.

Läs vidare:

Biverkningar av behandlingar

Behandling mot prostatacancer innebär att sex- och samliv påverkas på olika sätt. Lusten kan svika och erektionen försvagas. För många handlar det om att hitta nya vägar för intimitet och njutning. Lusten kan tillfälligt minska på grund av trötthet, oro kring sjukdomen eller på grund av urinläckage. Vid en operation av prostatacancer förlorar nästan alla män förmågan att få erektion, eftersom de nerver som styr erektionen är belägna precis utanpå prostatakörteln. Vid strålbehandling och hormonbehandling kan erektionsförmågan också påverkas. Det är viktigt att veta att det finns läkemedel, hjälpmedel och samtalsstöd som kan hjälpa till att hantera dessa sexuella förändringar. Prata alltid med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att få behandling och råd om egenvård. Vissa sjukhus kan ge ytterligare stöd och behandling, så kallad sexuell rehabilitering.
Behandlingar för prostatacancer kan ge olika biverkningar. Både operation och strålbehandling kan påverka sexlivet. Efter en operation försvinner sädesvätskan alltid och efter strålbehandling försvinner den oftast. Det kan också påverka erektionsförmågan, men det kan återhämta sig under ett par år. Andra biverkningar kan vara blödning, infektion, svullnad av penis och pung, samt förträngning i urinröret. Hormonbehandling kan ge biverkningar som svettningar, värmevallningar, minskad sexlust och viktökning. Det är viktigt att diskutera eventuella biverkningar med din läkare för att få rätt stöd och behandling.

Stöd och rehabilitering

Bäckenbottenträning är en avgörande del av återhämtningen för män som genomgått en prostataoperation. Appen Tät-m är avsedd för knipträning för män, speciellt före och efter operation för prostatacancer. I den finns träningsprogram för bäckenbotten baserat på forskning och mångårig klinisk erfarenhet, noggranna instruktioner om hur man kniper och en hel del information om urinläckage och levnadsvanor som kan påverka läckage. Läs mer om bäckenbottenträning i avsnittet:
Det finns olika former av stöd och rehabilitering tillgängligt för personer med prostatacancer. Det kan inkludera samtal med läkare och kontaktsjuksköterska för att diskutera behandlingsalternativ och hantera eventuella biverkningar. Det kan också innefatta möjligheten att träffa andra professionella som hälso- och sjukvårdskuratorer, sexologer, fysioterapeuter, psykologer, arbetsterapeuter och dietister, beroende på individuella behov. Rehabilitering kan också omfatta fysisk träning och rådgivning. Det är viktigt att diskutera dina behov och önskemål med din vårdteam för att få rätt stöd och rehabilitering för att optimera din återhämtning och livskvalitet. Det finns också patientföreningar för prostatacancer där du kan få stöd och möjlighet att träffa andra i samma situation.
Behandling mot prostatacancer innebär att sex- och samliv påverkas på olika sätt. Lusten kan svika och erektionen försvagas. För många handlar det om att hitta nya vägar för intimitet och njutning. Lusten kan tillfälligt minska på grund av trötthet, oro kring sjukdomen eller på grund av urinläckage. Vid en operation av prostatacancer förlorar nästan alla män förmågan att få erektion, eftersom de nerver som styr erektionen är belägna precis utanpå prostatakörteln. Vid strålbehandling och hormonbehandling kan erektionsförmågan också påverkas. Det är viktigt att veta att det finns läkemedel, hjälpmedel och samtalsstöd som kan hjälpa till att hantera dessa sexuella förändringar. Prata alltid med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att få behandling och råd om egenvård. Vissa sjukhus kan ge ytterligare stöd och behandling, så kallad sexuell rehabilitering.

Anhörig

Genom att ställa frågor kan du få en bättre förståelse för din sjukdom och vad du kan förvänta dig under behandlingen. Det kan också hjälpa dig att känna dig mer delaktig i din vård och fatta informerade beslut. Läs mer i avsnittet ”Exempel på frågor att ställa till sin läkare eller sjuksköterska”
Behandling mot prostatacancer innebär att sex- och samliv påverkas på olika sätt. Lusten kan svika och erektionen försvagas. För många handlar det om att hitta nya vägar för intimitet och njutning. Lusten kan tillfälligt minska på grund av trötthet, oro kring sjukdomen eller på grund av urinläckage. Vid en operation av prostatacancer förlorar nästan alla män förmågan att få erektion, eftersom de nerver som styr erektionen är belägna precis utanpå prostatakörteln. Vid strålbehandling och hormonbehandling kan erektionsförmågan också påverkas. Det är viktigt att veta att det finns läkemedel, hjälpmedel och samtalsstöd som kan hjälpa till att hantera dessa sexuella förändringar. Prata alltid med din läkare eller kontaktsjuksköterska för att få behandling och råd om egenvård. Vissa sjukhus kan ge ytterligare stöd och behandling, så kallad sexuell rehabilitering.

Om Prostatacancerförbundet

Patientföreningar kan hjälpa dig på flera sätt. De kan ge dig allmän information om prostatacancer och behandlingsalternativ. De kan också förmedla kontakt med personer som har egen erfarenhet av olika behandlingar för prostatacancer. Dessutom kan de erbjuda stöd till anhöriga till män med prostatacancer. Kontaktuppgifter till närmaste patientförening och länk till mer information om deras verksamhet hittar du på prostatacancerforbundet.se.

Läs vidare:

Övrigt

Genom att ställa frågor kan du få en bättre förståelse för din sjukdom och vad du kan förvänta dig under behandlingen. Det kan också hjälpa dig att känna dig mer delaktig i din vård och fatta informerade beslut. Läs mer i avsnittet ”Exempel på frågor att ställa till sin läkare eller sjuksköterska”

Vår chatbot är inläst på all information på denna hemsida, det nationella vårdprogrammet och EU:s riktlinjer för vård av prostatacancer. Med hjälp av artificiell intelligens förstår chatboten dina frågor och för en sammanhängande dialog med dig i text utifrån pålitliga och aktuella källor. Dygnet runt, alla dagar i veckan.