Hem Kunskapsbank Behandlingar av biverkningar Behandling av biverkningar efter operation och strålbehandling Urinvägsbesvär efter strålbehandling
Under och den närmaste tiden efter genomgången strålbehandling uppstår ofta en irritation av urinblåsan med trängningar och täta blåstömningar. Dessa symtom brukar minska eller upphöra efter några veckor.
Om de är besvärande kan man ge olika läkemedel som minskar blåskänsligheten och dämpar den inflammation som strålningen orsakar. Ibland uppstår svårigheter att tömma urinblåsan på grund av att strålningen ger svullnad av prostatan kring urinröret. Man kan då behandla med läkemedel som ökar avslappningsförmågan vid blåstömning och sådana som minskar inflammation och svullnad. En del män som redan före strålbehandlingen hade svårt att tömma blåsan kan behöva ha kateter en tid. Katetern läggs ofta in genom huden ovanför blygdbenet (en suprapubisk kateter).
Besvär från urinvägarna kan kvarstå eller återkomma flera månader eller år efter strålbehandlingen. Urinblåsans vägg kan bli mindre eftergivlig, vilket gör att blåsan inte rymmer så mycket urin. Det i sin tur leder till att man snabbt blir kissnödig och ofta måste gå på toaletten. Vaknar man på natten för att kissa flera gånger är det lämpligt att undvika att dricka vätska på kvällarna. Ett vätskeintag omkring 1,5–2 liter per dygn är ofta lagom. Det är viktigt att inte börja gå på toaletten ”för säkerhets skull”, annars finns risk att urinblåsan blir allt mindre. ”Blåsträning”, det vill säga att hålla emot när de första signalerna kommer, brukar göra så att urinblåsan rymmer mer urin innan man måste tömma den. Övningarna bör kombineras med bäckenbottenträning för att bättre kunna hålla emot när trängningarna kommer. Kontaktsjuksköterskan kan ge information om hur träningen går till. Har man mycket besvär kan man få remiss till en uroterapeut eller fysioterapeut för mer noggranna instruktioner och råd. Läs mer om bäckenbottenträning i stycket Urinvägsbesvär efter kirurgi.
Besvär med täta urinträngningar och små urinvolymer kan också behandlas med blåsdämpande läkemedel i tablettform. Man kan även prova att skölja blåsan med olika lösningar som stärker blåsslemhinnans skydd. Sådana sköljningar kan också hjälpa vid upprepad blödning från urinblåsan. Om behandlingen för täta urinträngningar inte hjälper är det lämpligt att en urolog undersöker urinblåsan.
Kontaktsjuksköterskan eller vårdcentralens distriktssköterska kan förskriva olika typer av skydd för dem som drabbas av urinläckage (inkontinenshjälpmedel). Sådana hjälpmedel är kostnadsfria. Vid besvärande trängningar kan ”droppskydd” vara en trygghet när man är ute på aktiviteter där det är långt till en toalett. För ett fåtal män kan det bli aktuellt att operera in en artificiell urinrörssfinkter (se ovan).
Strålningen kan ibland göra att det bildas ytliga blodkärl i blåsans vägg som lätt kan börja blöda. Om man ser blod i urinen ska detta alltid utredas av en urolog, eftersom orsaken kan vara en tumör i blåsan eller i en njure.
Enstaka patienter kan lång tid efter strålbehandling utveckla en förträngning i urinröret. Den gör att urinstrålen blir svag och kanske svårighet att tömma blåsan. Strålbehandlad vävnad är ömtålig och läker dåligt. Detta gör att förträngningen ofta kommer tillbaka efter behandling. Förträngning i urinröret efter strålbehandling bör därför behandlas vid en enhet med vana av att behandla sådana.
En liten andel kan få uttalade besvär från sina urinvägar efter strålbehandlingen. Det kan då bli aktuellt att pröva behandling med syrgas i en tryckkammare varje dag under flera veckor. Detta kallas hyperbar oxygenbehandling (HBO). Genom att tillföra extra mycket syre med högt tryck till vävnaderna förbättras förutsättningarna för att nya blodkärl bildas och hjälper till med läkningen av den strålskadade vävnaden. Tryckkammare finns bara vid några få sjukhus i Sverige. Om behandling i tryckkammare inte hjälper kan det bli fråga om att avleda urinen via en stomi på magen. Detta kan också bli aktuellt om det bildas gångar mellan urinvägarna och intilliggande organ, så kallade fistlar. Det är en mycket ovanlig men allvarlig komplikation.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.