Hem Kunskapsbank Leva med prostatacancer När cancern kommer tillbaka eller upptäcks för sent
När inte bot är möjligt blir vårdens mål att bromsa sjukdomen, att med tillgängliga medel hindra den från att sprida sig och ge besvär.
Vården brukar skilja mellan botande och bromsande behandling. När syftet är att bota, vilket vanligen sker med kirurgi eller strålning, är förhoppningen att sjukdomen inte kommer tillbaka. Men tyvärr är återfall inte ovanliga, det drabbar så där en tredjedel/fjärdedel inom en tioårsperiod. Det är därför det är så viktigt att följa upp med regelbundna PSA-tester under många år. Återfall kan i bästa fall mötas med ett nytt försök att bota. Om inte det är möjligt så blir vårdens mål i fortsättningen att bromsa sjukdomen, att med tillgängliga medel hindra den från att sprida sig och ge besvär.
Beskedet att sjukdomen inte längre kan botas kan vara lika jobbigt som den första diagnosen. Men, återigen, den verktygslåda som vården numera har gör det möjligt att stoppa och fördröja tumörutvecklingen under många år. Detta gäller också alla dem som redan vid diagnosen bedöms ha en för långt gången cancer för att kunna botas. På samma sätt som tidigare beskrivits är ett aktivt samarbete mellan vård och patient viktigt för utfallet. Behandlingarna kan vara tuffa med olika biverkningar, men effekten på livskvaliteten beror också på mannens sätt att hantera dem. Det underlättar att leva och äta sunt, att vara aktiv fysiskt och socialt eller som det ibland uttrycks: att leva, inte bara överleva.
Särskilt svårt kan det vara för den som efter många behandlingar får beskedet att inget mer återstår att göra. I och för sig äter sig tanken efterhand in att livet snart kanske är slut i takt med att besvären av sjukdomen och behandlingarna tilltar. Det händer att män använder sin rätt att tacka nej till tuffa behandlingar och i stället begär hjälp med ett skonsamt avslut. För andra och deras närstående kommer beskedet som en ny chock som kan ge starka reaktioner som misstro, panik, ilska, förlamande sorg, uppgivenhet. Här sätts vårdens förmåga verkligen på prov att bistå den enskilde och hans närstående med att inse och acceptera situationen. Man brukar kalla detta för brytpunktssamtal. Kravet på vården är också att säkra att överföring av ansvaret till annan vårdgivare fungerar smidigt, vilket blir särskilt viktigt vid övergång till ett palliativt team (ibland ASIH, avancerad sjukvård i hemmet). I praktiken fungerar detta tyvärr inte alltid som tänkt. Som i andra situationer kan det löna sig att vara aktiv och krävande.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.