Få ord är så laddade och förknippade med mycket oro som cancer. Men, vad är egentligen cancer, hur uppstår den och vilka faktorer gör att vi får cancer?
Cancer uppstår från helt vanliga celler i kroppen vars arvsmassa är skadad. Vår kropp består av miljarder olika celler som är uppbyggda på liknande sätt men som har olika uppgifter beroende på var de sitter. När kroppens celler blir gamla eller skadas så dör de och ersätts av nya celler med samma funktion. Allt detta styrs på ett strikt kontrollerat sätt, likt en av/på-knapp. Om denna styrning inte fungerar så att cellerna delar sig okontrollerat och inte dör så uppstår en tumör. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Benigna tumörer kan inte sprida sig till andra delar i kroppen medan maligna tumörer kan sprida sig via blodoch lymfbanor och bilda dottertumörer, så kallade metastaser.
Det finns över 200 olika typer av cancer. De benämns efter vilket organ de uppstod i (modertumör eller primärtumör); prostatacancer är till exempel en cancer som uppstått i prostatakörteln. En prostatacancer som sprider sig till lymfkörtlar och skelett benämns fortfarande prostatacancer, inte lymfkörtelcancer eller skelettcancer. Cancern kan också beskrivas utifrån den typ av cell som den uppstått i. Körtelceller, som finns i alla kroppens körtlar, producerar ämnen eller sekret som utsöndras till omgivningen. Cancer som uppstår i körtelceller kallas adenocarcinom och kan uppstå i tjocktarm, bröst, lunga eller prostata. Prostatacancer är i de allra flesta fall adenocarcinom som utgår från de små körtlar i prostatan som producerar prostatasekret. Andra typer av prostatacancer, såsom neuroendokrin prostatacancer, är sällsynta.
Cancer orsakas av skador på de delar av arvsmassan (DNA) som kontrollerar hur våra celler fungerar, delar sig och tillväxer. Kontrollcentrum i våra celler sitter i cellkärnan där vår arvsmassa (DNA) är packad i kromosomer och innehåller de tusentals olika gener som är cellens ”instruktionsbok”. När generna skadas och så kallade mutationer uppstår kan man likna det vid att det blir fel i ”instruktionsboken”. Felen kan liknas vid att det saknas sidor i den, att det finns flera kopior av samma sida eller att sidorna kommer i fel ordning. Sammantaget innebär det att cellerna skadas och att det finns en risk att de inte vet när de ska starta och sluta dela sig och när de ska dö och att en cancer uppstår.
Varje tumör har en unik kombination av skador i arvsmassan. När cancern fortsätter att växa så kommer fler förändringar att uppstå som ändrar cancerns egenskaper. Detta kan över tid påverka hur cancern tillväxer och dess förmåga att sprida sig. Under senare år har vi lärt oss mer om de specifika skador i arvsmassan som orsakar cancer. Denna kunskap har lett till att behandlingar har utvecklats som riktar sig mot just dessa förändringar, så kallad målriktad behandling. En annan viktig faktor som påverkar tumörers tillväxt- och spridningsförmåga är hur cancercellerna samverkar med sin omgivning. Cancerceller omges, precis som normala celler, av en stödjevävnad som består av bindvävsceller, blodkärl, nerver och vita blodkroppar (immunsystemets celler). Även denna kunskap har lett till helt nya behandlingsstrategier som bland annat riktar sig mot att hämma nybildning av blodkärl och därmed strypa cancercellens tillgång till syre och näring. Den nobelprisbelönade immunterapin, som nu är en etablerad behandlingsmetod vid flera vanliga cancerformer (men inte prostatacancer).
Läs mer om framtidens behandling vid spridd prostatacancer i kapitlet Prostatacancervården i framtiden.
Den enskilt vanligaste faktorn som gör att cancer uppstår är slumpen – eller otur, om man så vill. När vanliga celler delar sig finns det alltid risk att det uppstår fel och att generna skadas. De flesta fel kan vi leva med utan att cancer uppstår, men ju äldre vi blir desto fler gånger har kroppens celler delat sig – därmed ökar också risken för att vi samlar på oss så många förändringar att generna skadas så mycket att cancer uppstår. Med åldern försämras dessutom kroppens förmåga att reparera och förstöra skadade celler, vilket är ytterligare en orsak till att det är vanligare med cancer när vi blir äldre. Omkring en tredjedel av all cancer uppstår av yttre faktorer som rökning, alkohol och UV-ljus. Det är betydligt ovanligare att människor ärver en genetisk förändring som gör att de blir mer benägna att utveckla cancer, se riskfaktorer och ärftlighet. I övriga fall är det som sagt slumpen, eller otur, som gör att cancer uppstår.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.
