Många män har bara en vag uppfattning om vad prostatan är för något. Att förstå prostatan är en bra början om man vill förstå prostatacancer – vad den har för funktion, var den är belägen, vilka organ som omger den och vilka sjukdomar som kan drabba den. Allt detta är av betydelse för den som drabbas av prostatacancer.
Prostatan, eller blåshalskörteln som den heter på svenska, är en del av mannens könsorgan. Det är en körtel som omsluter urinrörets översta del, just under urinblåsan. Prostatans funktion är att producera en del av sädesvätskan. Hälften av sädesvätskan produceras i prostatan och hälften i sädesblåsorna, som mynnar i den del av urinröret som passerar genom prostatan. Spermierna produceras i testiklarna och transporteras i sädesledarna till sädesblåsorna utförsgång. Spermierna utgör bara omkring en hundradel av den sädesvätska som kommer fram vid utlösning.
Eftersom prostatan omsluter urinröret, kan en förstoring av den göra det svårare att kissa. Både en godartad prostataförstoring och prostatacancer kan leda till att urinröret kläms ihop och att mannen därför får svagare urinstråle. Andra vanliga symtom är att behöva kissa oftare och att det blir mer bråttom när man känner ett behov av att kissa (”täta trängningar”). Orsaken till dessa symtom är att urinblåsans muskelvägg blir tjockare och därmed mindre eftergivlig när den får ta i för att tömma ut urinen. Om en prostatacancer växer in i urinblåsans nedre del brukar mannen få täta och smärtsamma behov av att kissa. Symtomen vid prostatacancer och godartad prostataförstoring är likartade, men de brukar utvecklas snabbare om de orsakas av en prostatacancer: under några månader snarare än under flera år som vid godartad prostataförstoring. Men faktum är att symtomen inte alls behöver bero på prostatan. Även sjukdomar och åldringsprocesser i urinblåsan kan ge exakt samma besvär, liksom sjukdomar i tarmen och nervsystemet. Det är därför viktigt att män som upplever ändrad funktion i urinvägarna låter sig undersökas av en läkare, i första hand sin allmänläkare på vårdcentralen eller motsvarande.
Prostatans funktion är, som sagt, att producera en del av sädesvätskan. Prostatan har däremot inget med mannens sexuella lust att göra. Sexuell lust uppstår i hjärnan. För att män ska känna sexuell lust behövs manligt könshormon – testosteron. När en man blir sexuellt upphetsad sänder hjärnan signaler genom ryggmärgen, som sedan skickas vidare genom erektionsnerverna ut till svällkropparna i penis. Erektionsnerverna löper tätt på prostatans utsida (se bilden Prostatakörtel). Därför är det vanligt att erektionsnerverna skadas vid en operation eller strålbehandling för prostatacancer. Även själva cancern i prostatan kan skada erektionsnerverna, om den växer utanför prostatans yttre begränsning (”kapseln”).
Utöver prostatacancer är såväl godartad förstoring (benign prostatahyperplasi – BPH) som infektioner vanliga prostatasjukdomar. Vid godartad prostataförstoring tillväxer prostatans inre delar (”transitionszonen”), medan prostatacancer oftast uppstår i de yttre delarna (”perifera zonen”, se magnetkamerabilder här). Det finns inget samband mellan godartad prostataförstoring och prostatacancer, förutom att de uppstår i samma organ. Båda sjukdomarna kan ge liknande besvär från urinvägarna, men de brukar utvecklas snabbare om de orsakas av en prostatacancer (se stycket Prostatan och urinvägarna här ovan). Män får inte så ofta urinvägsinfektion som kvinnor, men när män drabbas av en urinvägsinfektion brukar även prostatan bli infekterad. En urinvägsinfektion kan därför göra att prostatablodprovet PSA stiger (Läs mer om PSA prov). Efter en rejäl urinvägsinfektion med feber kan det ta ett halvår innan PSA-värdet återgår till den nivå det var före infektionen. Om infektionen börjar i själva prostatan kallas tillståendet för akut prostatit. Då får mannen svåra smärtor i bäckenbotten och oftast urinstopp. Akut prostatit brukar medföra sjukhusvård. Någon gång kan bakterier finnas kvar i prostatan efter en akut prostatit eller en urinvägsinfektion. Då talar man om kronisk bakteriell prostatit. En kronisk bakteriell prostatit kan ge upphov till återkommande urinvägsinfektioner med sveda när man kissar och feber, men brukar däremellan inte ge några symtom alls. En del män som periodvis har täta behov av att tömma blåsan, kanske i kombination med smärtor i bäckenbotten eller i ryggslutet, får diagnosen ”kronisk prostatit”. Det är ofta en felaktig diagnos, eftersom besvären vanligen kommer från bäckenbottenmuskulaturen och inte beror på någon sjukdom i prostatan.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.
