Cancerbeskedet

Chock

Den som regelbundet tagit PSA-prov i flera år med stigande trend har successivt kunnat förbereda sig på att få ett cancerbesked. Reaktionen blir då i regel mindre negativ än om han fått besked om prostatacancer utan föregående symtom, då tanken med provtagningen förmodligen enbart var att säkerställa att han var frisk.Efter sjukdomsbeskedet följer en period av osäkerhet. Vad ska hända? Kommer jag att dö av detta? Vilken behandling ska jag välja och hur påverkar den mig? Kan jag ha sex och leva ett bra liv överhuvudtaget? Frågor som dessa är vanliga och vårdpersonalen kan ge svar. Det är lämpligt att ta med partner eller annan närstående till mötet med vården. Då kan man hjälpa varandra med att ställa frågor och att ta in all fakta om sjukdomen samt behandlingen. Medföljande kan naturligtvis också reagera med egna känslor på cancerbeskedet och även de kan behöva erbjudas stöd i stunden. En del män vill gå ensamma till besöket för att undvika detta, men på sikt är det bättre om man delat upplevelsen och kan utgå från samma faktainformation.

Patienter och närstående kan inledningsvis leva i en psykisk chock, en ”bubbla” då man har svårt att ta in det som händer, information och instruktioner. Därför bör muntlig genomgång om vård och behandling ges i små doser, och helst även i skriftlig form som ska vara tillgänglig i journalen via 1177.

Cancerteam

På kliniken ska finnas ett vårdteam med olika professioner, förutom läkare i allmänhet även kontaktsjuksköterska. Beskedet om sjukdomen ska lämnas vid ett personligt besök och patienten ska få skriftlig information om hur han tar kontakt för frågor eller stöd.

Behovet av psykosocialt stöd ska värderas under hela processen. Redan i samband med diagnosbeskedet kan kontaktsjuksköterskan erbjuda stödsamtal och bedöma behovet av ytterligare krisstöd. Om det behövs remitteras patienten till den hälso- och sjukvårdskurator som är ansluten till verksamheten.

Det kan även bli aktuellt att involvera personal med ytterligare kompetens som exempelvis sexualrådgivare/sexolog, fysioterapeut, arbetsterapeut eller dietist.

Fakta och information

Hur mycket man orkar ta in i samband med cancerbeskedet varierar. En mängd information ska smältas och bearbetas: fakta om sjukdomen, det väntade förloppet, behandlingsalternativ, komplikationer, val av vårdgivare, patienträttigheter, stödföreningar. Har man inte varit patient tidigare lär man sig att vara det nu med stöd från vårdpersonalen.

Vikten av att skapa en dialog mellan patient/närstående och vårdteamet kan inte nog betonas. Alla patienter ska få en skriftlig information och en personlig vårdplan upprättas, ”Min vårdplan”, där aktuell behandling samt rehabiliteringsbehov och åtgärder dokumenteras. ”Min vårdplan” finns i patientjournalen som är tillgänglig via 1177.

Utökat psykosocialt stöd vid cancerbesked

Såväl utredning som cancerbesked och behandling innebär en betydande psykisk press för många. Både den prostatacancerdrabbade mannen och närstående kan hamna i en akut kris- och stressreaktion. Oftast anpassar man sig successivt till den nya situationen men behovet av stöd kan vara stort i början. Oro och nedstämdhet är vanligt och helt normala reaktioner i samband med ett cancerbesked. Även den som inte visar starka känslor behöver
få berätta hur han tänker och känner.

Svårare ångest och depression kan ge sig till känna tidigt. Det är viktigt att sådana symtom upptäcks utan dröjsmål så att psykosocialt stöd, psykologisk behandling och eventuellt läkemedel kan sättas in.

Risken för mer kraftig kris- och stressreaktion kan öka om mannen är ung, har tidigare negativa erfarenheter av allvarlig sjukdom i familjen, är ensamstående eller har minder­åriga barn. Ekonomiska bekymmer, sociala problem, bakomliggande psykiatrisk sjukdom eller beroendesjukdom är andra orsaker till att ett utökat behov av stöd kan behövas inför behandlingen.

Det psykosociala stödet bör ske inom den vårdenhet som ansvarar för utredning, behandling och uppföljning av prostatacancer. Kunskap om prostatacancer är betydelsefull för bedömning av patientens och närståendes kris- eller stressreaktioner. Det är viktigt att särskilja vad som är vanligt förekommande i samband med behandlingen och vad som beror på andra faktorer. Att ha förståelse för vad som går att påverka och behandla är lika angeläget som att lära sig leva med vissa upplevelser som man efterhand blir tryggare med.

I väntan på behandlingsvalet

Första veckan efter cancerbeskedet kan det vara svårt att sova när tankarna snurrar runt och frågor staplas på varandra. Vi människor har olika personligheter och förhållningssätt.

Hos en del kan ibland känslor styra mer än förnuft och fakta. Somliga är mer allmänt mentalt stabila och andra mer psykiskt sårbara. Humöret kan svänga mellan ilska, sorg, förtvivlan och hjälplöshet. Vissa önskar tydlig och rak information. Andra föredrar motsatsen.

Även det ”mellan raderna” har betydelse, exempelvis om man försöker döva känslomässiga reaktioner med alkohol eller läkemedel i stället för att söka hjälp. Några behöver omfattande professionellt stöd men de flesta kan hämta sin kraft i den närmaste omgivningen. I takt med att dagarna går blir känslorna i allmänhet stabilare.

Urolog- och onkologklinikernas läkare, sjuksköterskor och kuratorer har mycket kunskap om vilket stöd som kan behövas. När det är aktuellt att välja mellan operation och strålbehandling, något som generellt är ganska svårt, behövs ett tydligt beslutsstöd från vården. Många patienter som har möjlighet att välja behandling beskriver det som både positivt och det svåraste. Hur ska jag som lekman kunna bestämma vad som är bäst? Genom möte och samtal med både urolog- och onkologläkare blir beslutsunderlaget det bästa.

Prostatacancer påverkar även mannens eventuella partner. Eftersom situationen kan vara påfrestande betyder kommunikationen mycket för att båda ska kunna förstå och anpassa sig. En partner kan hålla tillbaka sina reaktioner i tron att de skulle vara negativa för mannen. I stället kan öppenhet, då man delar tankar och känslor, skapa en bättre mental styrka.