Allmän testning för prostatacancer (screening)

Fördelar med allmän testning för cancer

Det är ofta bra att upptäcka och behandla cancer tidigt, innan sjukdomen ger symtom. Därför erbjuds kvinnor i vissa åldrar regelbundna undersökningar med bröströntgen (mammografi) för att hitta en eventuell bröstcancer. Svenska kvinnor erbjuds också cellprov från underlivet för att hitta förstadier till livmoderhalscancer. Sådana undersökningar av hela befolkningsgrupper kallas screening. Varför har vi inget nationellt screeningprogram för tidig upptäckt av prostatacancer? År 2016–2018 utredde Socialstyrelsen förutsättningarna för ett sådant, men drog slutsatsen att fördelarna inte tydligt skulle överväga nackdelarna.

Detta kan kanske tyckas vara konstigt, eftersom prostatacancer är en så vanlig sjukdom och orsakar så mycket lidande, särskilt som forskningen faktiskt har visat att ett screeningprogram för män mellan 50 och 70 års ålder skulle minska dödligheten i prostatacancer ungefär lika mycket som regelbunden mammografi minskar dödligheten i bröstcancer.

Nackdelar med allmän testning för prostatacancer

Problemet med allmän testning (screening) för prostatacancer är att många fler män skulle ta skada av det än som skulle ha nytta av det. Vad är det för skador, kan man undra? Jo, den viktigaste skadan är att många män skulle få en prostatacancerdiagnos och behandling med biverkningar, trots att de skulle ha levt lika länge även utan behandling. Många män har nämligen en liten prostatacancer som aldrig skulle ha tillväxt så mycket att den hade gett mannen några symtom innan han dör. Forskning har visat att screening med blodprovet PSA leder till att mer än tio gånger så många män får en prostatacancerdiagnos ”i onödan” än som slipper dö av prostatacancer tack vare screeningen. Diagnos och behandling ”i onödan” efter screening kallas ofta för ”överdiagnostik” och ”överbehandling”.

En ännu vanligare, men mindre allvarlig, nackdel med screening för prostatacancer är att många män behöver utredas för ett högt PSA-värde, trots att de inte har någon prostatacancer. Utredningen kan ge oro och ibland även kroppsliga problem, som till exempel en allvarlig infektion efter vävnadsprov.

Bättre diagnosmetoder banar väg för ett screeningprogram för prostatacancer

Senare års forskning har visat att magnetkameraundersökning kan identifiera män som trots måttligt höga PSA-värden har så låg risk för behandlingskrävande prostatacancer att de inte behöver genomgå vävnadsprov. Det finns numera också kompletterande blodprov som kan ge besked om vilka män med ett måttligt högt PSA-värde (upp till 10 mikrogram per liter) som bör göra en magnetkameraundersökning och vilka som endast behöver följa upp PSA-värdet (oftast en gång varje eller vartannat år). Ett sådant blodprov är det svenska Stockholm3-testet. I det ingår PSA-värdet, andelen fritt PSA, tre andra proteiner och genetiska markörer. Resultatet av alla dessa analyser kombineras med uppgifter om prostatacancer i familjen, ålder, medicinering med läkemedlet finasterid, tidigare vävndsprov, prostatans storlek och om det finns en förhårdnad i prostatan eller inte. Svaret på ett Stockholm3-test ges som en procentsats som motsvarar sannolikheten att påvisa cancer med Gleasonsumma 7 eller högre i vävnadsprov (se avsnittet Cancerns mikroskopiska utseende: Gleasongradering).

Dagens prostatacancerdiagnostik leder till mindre överdiagnostik än den som användes i screeningstudierna. Screening med moderna diagnostikmetoder utvärderas nu i flera stora forskningsprojekt, bland annat i Göteborg och Stockholm. Denna forskning förväntas ge positiva resultat under de närmaste åren. Troligen leder forskningsresultaten till att Socialstyrelsen gör en ny utredning om förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram för tidig upptäckt av prostatacancer. Det är mycket möjligt att utredningen denna gång leder till en rekommendation om att införa ett nationellt screeningprogram för prostatacancer i Sverige.

Ett viktigt steg togs i slutet av 2022, då Europeiska unionens råd rekommenderade medlemsländerana att utvärdera förutsättningarna för och effekterna av organiserad screening för prostatacancer. Detta är precis vad vi har gjort i Sverige sedan 2018! I nästa avsnitt kan du läsa mer om den svenska satsningen på organiserad prostatacancertestning.