Hem Kunskapsbank Symtom och diagnos Utredning efter diagnos
Efter att diagnosen prostatacancer fastställts kan det behövas ytterligare undersökningar för att ta reda på om cancern har spridit sig till andra organ.
Om cancertumören är liten och inte är av den allvarligaste typen, det vill säga en lågriskcancer eller mellanriskcancer (se nedan), är risken för spridning så liten att det inte behövs några ytterligare undersökningar. Om cancern däremot är större eller har en hög Gleasonsumma, eller om PSA-värdet är högt, brukar man göra någon form av undersökning för att ta reda på om den har spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ – främst skelettet.
I kroppen finns flera hundra lymfkörtlar (ibland kallade lymfknutor). De bidrar till kroppens immunförsvar, bland annat mot cancer. Prostatacancer sprider sig ofta först till lymfkörtlar i bäckenet. Spridning till lymfkörtlar kan upptäckas med datortomografi, magnetkamera, PET-undersökning eller vid mikroskopisk undersökning av lymfkörtlar som tagits bort vid en operation. Stadium N1 (N för ”node”, som på engelska betyder knuta) betyder att det finns hållpunkter för spridning till lymfkörtlar, medan N0 att man inte har sett några tecken till spridning dit.
Spridning av cancer till andra organ kallas dottersvulster eller metastaser. Spridning av prostatacancer utanför bäckenets lymfkörtlar kallas fjärrspridning eller fjärrmetastaser. Ett annat sätt att benämna cancer med fjärrspridning är att säga att cancern är i stadium M1 (M för metastas). Stadium M0 betyder att man inte har påvisat någon fjärrspridning. När en spridd prostatacancer upptäcks är skelettmetastaser den i särklass vanligaste formen av fjärrspridning.
Många gånger är risken för spridning av prostatacancer så liten att man inte behöver göra några undersökningar alls. Om cancern har Gleasonsumma 8–10, har lokalt stadium T3 eller T4, eller om PSA-värdet är över 20 mikrogram per liter, bör man däremot utreda om den har spridit sig till skelettet. Spridning till skelettet kan påvisas med skelettskintigrafi, datortomografi, magnetkamera eller PET-undersökning. Spridning till skelettet kan synas på en vanlig röntgen, men detta är en alldeles för okänslig metod för att den ska kunna utesluta spridning.
Skelettskintigrafi innebär att man sprutar in en liten mängd av ett radioaktivt ämne i en blodåder i armvecket. Därefter väntar man några timmar innan bilderna tas. Aktivt skelett, till exempel i metastaser, förslitningsskador och under frakturläkning, tar upp mer av det radioaktiva ämnet än det övriga skelettet och syns som mörka fläckar på bilderna. Undersökningen är helt ofarlig, eftersom dosen av det radioaktiva ämnet är mycket låg och snabbt lämnar kroppen.
Skiktröntgen (datortomografi, DT) och magnetkameraundersökning (MR) kan upptäcka förstorade lymfkörtlar och spridning till skelettet eller andra organ. Vid dessa undersökningar ligger man med en del av kroppen inuti en stor apparat. Oftast sprutas kontrastmedel in i en blodåder i armvecket inför undersökningen.
PSMA-PET/DT är en skiktröntgen som förstärks med ett radioaktivt spårämne som binder in till ett ämne på prostataceller som heter PSMA (prostataspecifikt membranantigen). PSMA-PET/DT finns bara vid de större sjukhusen och används enbart i särskilda situationer.
Prostatacancer utan spridning delas in i olika riskgrupper. Man tar då hänsyn till MR-bilderna, T-stadium, Gleasonsumman och PSA-värdet.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.