Prostatit

Akut prostatit

Akut prostatit yttrar sig som smärtor i underlivet och man kan få svårt att urinera. Akut prostatit som ger hög feber i kombination med smärta och svårighet att kissa är inte så ovanligt och behandlas med antibiotika, i regel mycket framgångsrikt. Anledning till akut prostatit kan bero på att vanliga bakterier i underlivet vandrat till urinvägarna där de inte ska finnas. Det kan också komma från en sexuellt överförd sjukdom som klamydia eller gonorré. De vanligaste fallen av akut prostatit finns hos patienter som har inneliggande kateter. Hos män som får ta vävnadsprov vid misstänkt prostatacancer drabbas ungefär var femtionde. Akut prostatit kan vara ett livshotande tillstånd med blodförgiftning som obehandlat kan leda till döden.

Kronisk bäckenbottensmärta

Det som tidigare har gått under benämningen kronisk icke-bakteriell prostatit karaktäriseras av värk i bäckenregionen, kraftiga trängningar till vattenkastning samt smärta vid utlösning och är vanligt hos yngre och medelålders män. Numera benämns det som kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom eller kronisk bäckenbottensmärta.

Detta rör sig inte om någon kronisk infektion, och inte heller någon egentlig inflammation i prostatan. Besvären kan visserligen till att börja med utlösas av en infektion, men en kvarvarande infektion är inte förklaringen till de kroniska besvären där smärta är det huvudsakliga symtomet. Ibland kan en ökad spänning i bäckenets muskulatur vara förklaringen men lika ofta kan man inte riktigt förklara detta smärttillstånd. Det verkar på något sätt som om smärtsignalerande nerver av någon anledning (kanske en tidigare genomgången infektion) blivit överaktiva. Nedsatt lust och dålig sexuell tillfredställelse som följd av den ständiga värken och de smärtsamma utlösningarna beskrivs ofta av de drabbade männen. När besvären väl börjat kommer de som regel i vecko- till månadslånga perioder och är mest besvärande under de kalla årstiderna. Kyla utlöser inte bara nya smärtperioder utan förvärrar även pågående symtom. Forskningsrapporter har på senare år kunnat bekräfta att omgivningstemperaturen spelar en betydande roll för 11 symtomens svårighetsgrad; ju kallare desto svårare besvär. Många män lever med en ständig oro för att värken ska återkomma. Botande behandling finns inte. I många fall kan besvären lindras av att man noggrant förklarar tillståndet för patienten, men som regel behövs medicinsk behandling mot värken där det finns olika läkemedel att välja på.

Om man misstänker prostatit eller kronisk bäckenbottensmärta bör man kontakta sin vårdcentral. Om man har väldigt ont och hög feber ska akutvård uppsökas. Vid en undersökning lämnas urinprov för att se om det finns bakterier eller spår av röda eller vita blodkroppar. När det gäller akut prostatit lämnas också blodprov så att viktiga funktioner i de inre organen kan undersökas.

Vare sig det kallas för prostatit eller kronisk bäckenbottensmärta så uppkommer ofta frågan om det innebär att man samtidigt kan ha prostatacancer eller om det finns en ökad risk för utveckling av cancer eller godartad prostataförstoring, men man har aldrig kunnat visa några samband mellan dessa tillstånd och cancer. Dels verkar det vara helt olika mekanismer som ger upphov till de här olika tillstånden och dels är kronisk bäckenbottensmärta ett tillstånd som framför allt drabbar något yngre män medan prostatacancer och prostataförstoring oftare drabbar äldre män.

Vad innebär förträngning av urinröret och varför uppkommer detta tillstånd?

Förträngning av urinröret är ett ganska vanligt tillstånd hos män (mycket ovanligt hos kvinnor) och flera hundra män får diagnosen urinrörsförträngning varje år i Sverige. Tillståndet är vanligare hos äldre än hos yngre män. Precis hur vanligt det är vet man inte riktigt och det beror på olika saker, bland annat på att en del män med urinrörsförträngning inte har så tät förträngning och därför kanske inte ens märker av besvären. Orsakerna är flera (det förekommer att urinrörsförträngning är medfött) men det är oftast frågan om någon sorts skada mot urinröret som gett upphov till ärrbildning och som sedan i sin tur bildat förträngning. Typen av skada som urinröret kan ha blivit utsatt för kan variera. Det kan vara frågan om att man fått en kateter (slang) i urinblåsan insatt via urinröret men operationer på eller via urinröret kan också skapa sådana skador med ärrbildning och förträngning. Det typiska symtomet är svag stråle och att det tar väldigt lång tid att kissa. Mannen måste kanske krysta och i svåra fall kanske det inte går att tömma urinblåsan alls.

Ärrbildningen är inte farlig i sig och det är extremt sällsynt att den utvecklas till cancer. Diagnostiken av urinrörsförträngning är oftast lätt. När läkare eller sköterska försöker sätta in kateter så blir det tvärstopp bara några centimeter eller någon decimeter in. Då ska man misstänka förträngning. Vid undersökning av urinflödet så noteras det mycket långsamma flödet och när man tittar in i urinröret så ser man förträngningen tydligt. Ofta väljer man också att göra röntgen för att se precis var förträngningen sitter och hur tät och lång den är.

Kan urinrörsförträngning behandlas och I så fall hur?

Behandlingen av urinrörsförträngning har ändrats under de senaste decennierna. Ända fram till mitten av 1990-talet bestod som regel behandlingen av att sätta in en sond och vidga förträngningen eller att skära upp förträngningen inifrån. Det är oftast ett ganska lätt ingrepp; man för in ett instrument i urinröret och med en kniv som är kopplad till instrumentet skär man upp förträngningen med ett litet snitt och då brukar det bli väldigt bra vattenkastning. Problemet är bara att dessa förträngningar ofta återkommer och risken för att detta sker ökar ju fler gånger man vidgat eller skurit. Därför gör man nu bara ett snitt en gång och om förträngningen kommer tillbaka går man istället vidare med en plastikoperation av urinröret och då finns det ett antal tekniker att välja på och vilken teknik som väljs beror på var i urinröret förträngningen sitter men också på hur lång förträngningen är.