Sveriges vanligaste cancer (lättläst svenska)

Prostatacancer utan spridning
Det är sällan bråttom att behandla prostatacancer i tidiga stadier. Det finns olika typer av behandlingar att veta om.

För mildare former av prostatacancer kan Aktiv övervakning vara ett bra val. Det innebär regelbundna kontroller och behandling sker endast om det behövs, till exempel operation eller strålbehandling.

Exspektans är en liknande metod, där bromsande hormonbehandling används om sjukdomen blir allvarligare.

Operation, också kallad prostatektomi, innebär att hela prostatakörteln och ibland närliggande lymfkörtlar tas bort. Det kan göras med traditionell kirurgi eller robotassisterad kirurgi.

Strålbehandling är också vanlig. Bahndingen sker utanför kroppen eller med små radioaktiva kapslar som placeras direkt i prostatakörteln. Målet är att döda cancercellerna och det kan vara lika effektivt som operation.

För att planera behandlingen är multidisciplinära konferenser (MDK) med specialister viktiga. Det är klokt att vara medveten om olika läkares åsikter om behandlingsalternativ. Patientföreningar ger stöd och information.

Prostatacancer med spridning
Målet är att sakta ner sjukdomen och behålla livskvaliteten. Det går inte att bota spridd prostatacancer, men det finns många behandlingar som lindrar symtom och gör att patienten lever längre.

Alla män med spridd prostatacancer får hormonbehandling för att minska manliga könshormoner och bromsa cancercellernas tillväxt.

Om patienten är tillräckligt stark kan man även använda cytostatika och hormonbehandlingar i olika kombinationer, beroende på hur allvarlig sjukdomen är. Att använda flera behandlingsmetoder samtidigt kan vara bra, men kan öka risken för biverkningar.

Beslut om behandling kräver noggrann övervägning av andra sjukdomar och mediciner som patienten kan ha. Det är komplexa beslut som bör diskuteras öppet mellan patient, anhöriga och vårdpersonal.

Forskning pågår kontinuerligt. När vi vet mer om cancer i framtiden kan nya typer av behandling bli tillgängliga.

 Läs mer här.

Prostatan är en körtel som spelar en viktig roll i det manliga reproduktionssystemet. Den producerar en vätska som blandas med spermier för att bilda sädesvätska. Prostatan sitter under urinblåsan och omsluter urinröret.

Cancer är när kroppens celler börjar växa mer än de ska och bildar tumörer. Vissa är elakartade och kan sprida sig, medan andra är godartade och sprider sig inte. Prostatacancer kan drabba män.

I mer än hundra år har människan forskat om cancer. Det har gjorts stora framsteg i diagnos och behandling av prostatacancer. Kirurgi, strålning, mediciner och andra behandlingsmetoder har hjälpt. Prostatacancer har blivit mer hanterbar jämfört med tidigare.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland svenska män, men risken varierar. Ärftlighet kan spela roll. PSA-tester rekommenderas för män som har släktingar som haft prostatacancer. Även andra genetiska faktorer kan vara relevanta.

Prostatacancer är den vanligaste dödsorsaken bland svenska män. Dödligheten har minskat, men fortfarande dör omkring 2 300 män årligen i Sverige till följd av sjukdomen.

 Läs mer här.

I tidiga stadier ger prostatacancer ofta inte något symtom. Senare kan det påverka urineringen och orsaka andra tecken som blod i urin eller sperma, viktnedgång, trötthet och smärta i bäcken, rygg eller höfter. Hör alltid av dig till vården vid sådana symptom.

Prostatacancer upptäcks genom att läkaren känner på prostatan, tar ett PSA-blodprov, utför magnetkameraundersökningar (MR) och tar vävnadsprover. Mikroskopiska undersökningar tar reda på hur mycket cancern har spridit sig i kroppen. Spridningen beskrivs med något som kallas T-stadium.

Frågan om allmän testning för prostatacancer är komplicerad. Tidig upptäckt kan minska dödlighet, men det kan också leda till onödig behandling. I Sverige finns ingen nationell testning av men över en viss ålder. Män informeras om fördelar och nackdelar istället. I några svenska regioner finns organiserad testning (Opt) för män i vissa åldrar.

Diagnos av prostatacancer sker genom olika tester och undersökningar, inklusive PSA-blodprov och vävnadsprov.

Det så kallade Standardiserade vårdförloppet (SVF) infördes för att göra vården mer likvärdig i hela Sverige. Det startar om en man har högt PSA-värde för sin ålder eller om en läkare upptäcker en knöl i prostatan. Det görs för att säkerställa att alla får rätt utredning.

 Läs mer här.

Biverkningar av behandlingen är vanliga och viktiga att ta på allvar. Du bör prata med sjukvårdspersonal och din partner för att få stöd och rätt behandling. Ta pauser om du känner dig trött. Ät balanserad kost och drick tillräckligt med vätska om du har problem med tarmen eller urinen. Var uppmärksam på biverkningarna och rapportera dem till vården så att de kan hjälpa dig. 

Biverkningar av hormonbehandling: 
– Värmevallningar: Använd luftiga kläder och håll sovrummet svalt. Värmevallningar kan vara besvärliga, men de kan bli bättre med tiden. Det finns även mediciner som kan hjälpa om de blir jobbiga.
– Minskad sexuell lust och impotens: Prata öppet med din partner om eventuella förändringar i ditt sexliv. Det finns mediciner och andra hjälpmedel som kan hjälpa dig.
– Trötthet och minskad energi: Ta det lugnt och ge dig själv tid att vila.

 Biverkningar efter operation och strålbehandling: 
– Trötthet: En del kan känna sig mycket trötta under eller efter behandlingen. Att röra på sig kan hjälpa.
– Sexuella biverkningar: Operation och strålbehandling kan påverka sexlivet, inklusive svårigheter med erektion, minskad sexuell lust, orgasm och utlösning.
– Bäckenbottenträning: För att hantera urin som läcker kan bäckenbottenträning vara effektiv. I vissa fall kan mediciner eller operation vara ett alternativ.
– Tarmbesvär: Strålbehandling kan irritera tarmens slemhinna, vilket kan göra avföringsvanor annorlunda. Det finns olika behandlingsalternativ som kan hjälpa, till exempel medicier.
– Blödningar: Vissa kan uppleva blödningar i avföringen på grund av strålbehandlingen.
 

 Läs mer här.

När man får beskedet att man har prostatacancer är det viktigt att få rätt stöd och hjälp. Kommunikation med vården är nyckeln för att minska stress under utredningen. Efter att patienten får cancerdiagnosen uppstår många frågor om behandling och konsekvenser. Därför är det viktigt att ha stöd, särskilt i början när krisen är akut. Att ha en närstående med sig till sjukhuset kan göra det lättare att förstå informationen och få stöd. Vårdteamen bör inkludera experter som kan ge skriftlig information. 

När patienten får cancerbeskedet kan man uppleva akuta krisreaktioner såsom ilska och fysiska reaktioner. Oro och ångest kan vara överväldigande, men att få information om sjukdomen och behandlingen kan lindra dessa känslor. Nära och kära påverkas också och behöver stöd, särskilt barn.  

Efter att man fått diagnosen kan starka känslor dominera de första veckorna. Förberedelse, så kallad prehabilitering, kan hjälpa patienten att hantera situationen. Efter behandlingen är det viktigt att ta hänsyn till patientens behov av rehabilitering för att patienten ska må bra. Om cancern kommer tillbaka är det vanligt att känna lika mycket stress som när det första beskedet kom. Att leva med prostatacancer kräver att hantera stress, oro, ångest och depression. Terapisamtal och professionell hjälp är då värdefullt. 

Patienter med prostatacancer bör få stöd av experter inom hälso- och sjukvård. Dessa specialister kan hjälpa till med psykiska problem och psykisk hälsa, inklusive samtal om tidigare erfarenheter, sociala nätverk, ekonomi och hur diagnosen påverkar dem. Det är viktigt att prata med partner för att förbättra kommunikationen och minska stress. Kuratorn kan även hjälpa till med familjesamtal. Mindfulness kan användas för att minska ångest och depression och fokusera på det positiva. Det finns många stödresurser tillgängliga, som patientföreningar, Anhörigcentrum, och information om juridik och ekonomi vid sjukdom. 

För att få ekonomisk ersättning och rehabilitering om patienten arbetar är det viktigt att dokumentera sjukskrivningen i ”Min vårdplan.”. Det kan också vara bra att kolla upp den personliga försäkringen för att se om man har rätt till ekonomiskt stöd i samband med diagnosen. 

 Läs mer här.

Prostatacancer är olika för varje person. När du får veta att du har cancer, kan det kännas mycket jobbigt. Men det är viktigt att få information och ta dig tid att fatta beslut. Du kan lära dig att hantera cancern och förbättra din hälsa genom att träna och leva hälsosamt. Att sätta små dagliga mål för att må bättre är också bra. 

Att känna sexlust är en viktig del av att vara människa. Ibland kan män märka att deras vilja att ha sex minskar när de blir äldre. Prostatakörteln kan ha något att göra med det. Även behandlingar vid prostatacancer kan göra att sexlusten och förmågan att ha sex minskar. Om man vill förbättra sin sexuella förmåga måste man vara tålmodig och träna. Ibland tror folk att det finns snabba lösningar med potensmedel, men det tar oftast längre tid och ansträngning. 

Förmågan att kontrollera urinläckage kan försvagas med åren, och prostataoperationer och strålbehandling kan påverka detta. Urininkontinens kan vara ett kroniskt problem som påverkar livskvaliteten betydligt. Förutom de som har prostatacancer kan även andra män ha problem med urininkontinens, men vården är ofta bristfällig och varierande. Det kan vara värdefullt att förbättra vården genom att kräva mer och inrätta manskliniker med fokus på urin- och sexuella problem. 

Vid cancerbesked kan känslor av hopplöshet och uppgivenhet uppstå. Människor har emellertid förmågan att anpassa sig till förluster och svåra förändringar. Det som initialt känns negativt kan med tiden ersättas av mer positiva perspektiv. Att försöka och inte ge upp är avgörande. Om mörkret känns övermäktigt bör man söka professionell hjälp. 

En patient med prostatacancer måste fatta svåra beslut som kräver aktivt deltagande för att kunna ställa rätt frågor till vården. En informerad och delaktig patient får oftast bättre vård. Det är viktigt att ta beslut om behandlingen i samråd med vården och inte bara överlåta ansvaret. Ett aktivt deltagande i vården kan leda till bättre resultat och en mer personligt anpassad vårdplan. 

Om cancer kommer tillbaka eller upptäcks sent kan behandlingen vara botande eller bromsande. Återfall är relativt vanliga, och regelbundna PSA-tester är viktiga. Att få beskedet att sjukdomen inte längre kan botas är traumatiskt, men moderna behandlingsalternativ kan förlänga livet och stoppa tumörtillväxten. Samarbetet mellan vård och patient är avgörande. En hälsosam livsstil, fysisk aktivitet och social interaktion är värdefulla för att hantera behandlingsbiverkningar och behålla livskvaliteten. För vissa kan det vara svårt att acceptera att inget mer kan göras efter många behandlingar. Övergången till palliativ vård måste hanteras smidigt, och svåra samtal kan vara nödvändiga. Patienter och närstående bör vara proaktiva i detta avseende. 

Prostatacancer ger oftast inga symptom i tidiga stadier och kan vara smärtsam i senare stadier. Biverkningar och skador kan uppstå som en följd av behandlingen. Lagar reglerar den svenska sjukvården, men patienter har begränsade rättigheter gentemot vården. Sverige har 21 självständiga regioner som tillhandahåller vård enligt olika standarder. Patienter är normalt begränsade till vården i sin egen region, med undantag för offentligt finansierad öppenvård som kan sökas i hela landet. Sökande till andra regioner för slutenvård kräver oftast en remiss och är beroende av läkarens och hemmaregionens beslut. Patienters rätt att söka vård i andra EU/EES-länder är en absolut rättighet, men regler och återbetalningar kan vara komplicerade. 

 Läs mer här.

När någon diagnostiseras med prostatacancer påverkas deras anhöriga och sociala nätverk. Dessa nära och kära kan vara familjemedlemmar, vänner och kollegor. Prostatacancer kan leda till förändringar i relationer, roller och kommunikation. 

Barn är särskilt viktiga anhöriga och behöver information och stöd, särskilt när en förälder diagnostiseras med prostatacancer. Barn kan uppleva oro och svårigheter med sömnen. Äldre barn kan vara mer intresserade av fakta om sjukdomen och behöver tydligare information. Hälso- och sjukvårdskuratorer kan erbjuda kvalificerat samtalsstöd för barn och deras familjer. Elevhälsa och socialtjänst kan också erbjuda stöd. Naracancer.se är en webbplats som är särskilt lämplig för ungdomar och erbjuder information om cancer samt möjligheten att ställa frågor till vårdpersonal och kommunicera med andra unga i liknande situation. 

Efter behandling för prostatacancer, särskilt operation och strålbehandling, kan olika besvär uppstå, inklusive erektionsproblem och urinläckage. Dessa besvär kan behandlas, och det är viktigt att söka hjälp och rådgivning från vården. 

Prostatacancer kan påverka sexlivet med erektionsproblem och minskad lust som vanliga förändringar. Det finns olika behandlingar och hjälpmedel tillgängliga, inklusive erektionsstimulerande läkemedel, vakuumpumpar och penisringar. Sexuell rehabilitering är också tillgänglig. Det är viktigt att prata om förändringar i sexlivet och relationen med sin partner. Kommunikation, tålamod och att våga experimentera kan vara till hjälp. Det är viktigt att integrera sexuell rehabilitering och rådgivning, inklusive sexologiskt stöd och digitala rehabiliteringsprogram, tidigt i behandlingsprocessen och att få långvarigt stöd. 

Trötthet är vanligt under eller efter behandling och kan hanteras genom fysisk aktivitet. Samtal med vården är viktigt om tröttheten inte förbättras, eftersom det kan finnas andra orsaker, som depression. 

Rehabilitering är individuell och kan pågå i flera år. Vårdteamet kan inkludera olika professioner som erbjuder stöd och rådgivning. ”Min vårdplan” kan hjälpa till att identifiera individuella behov. Det är viktigt att förstå att den fysiska och emotionella påverkan av prostatacancerbehandling kan variera, och att stöd och rehabilitering är avgörande för en positiv återhämtningsprocess. 

 Läs mer här.

Att hitta prostatacancer tidigt är viktigt för att kunna behandla den på ett effektivt sätt. Tyvärr har de tidiga stadierna oftast inga tydliga symptom. Många män vill därför testa sig tidigt, och över två tredjedelar av svenska 70-åringar har tagit ett blodprov som kallas PSA-test. Här kan du läsa om vad PSA-testet innebär, vem som enligt nationella riktlinjer bör överväga att testa sig, och varför Socialstyrelsen inte rekommenderar allmän testning. 

Män som är intresserade av att testa sig för prostatacancer kan använda ett enkelt blodprov, kallat PSA-test, för att mäta nivåerna av ett ämne kallat PSA. Rekommendationerna varierar, men oftast erbjuds detta test till väl informerade män mellan 50 och 75 år. De som har en familjehistoria av prostatacancer eller specifika genmutationer kan få erbjudande om testet tidigare. Det finns både fördelar och nackdelar med att göra testet, och män utan symptom kan själva bestämma om de vill testa sig. Trots förbättrade diagnosmetoder har Socialstyrelsen avrått från ett nationellt screeningprogram för prostatacancer sedan 2018. Det kan dock bli aktuellt i framtiden. 

Blodprovet som används för att kolla prostatacancer kallas PSA-test. Prostataspecifikt antigen (PSA) är ett protein i blodet som ökar när det finns sjukdomar som prostatacancer. Om prostatan är normal eller stor kan PSA-värdet öka. För att bedöma risken för cancer tittar man också på PSA-densitet, som är förhållandet mellan PSA-värdet och storleken på prostatan. Om PSA-värdet är högre än gränsvärdena (3-7 mikrogram per liter beroende på ålder) behöver man mer undersökningar för att kolla om det är cancer.  

Män funderar ibland på att göra PSA-test för att hitta cancer tidigt. Men det finns både bra och dåliga sidor med testet, och det är viktigt att varje man bestämmer själv om han vill göra det. Män mellan 50 och 75 år bör tänka extra på att göra PSA-test, medan de under 50 år sällan får prostatacancer. Om man är över 75 år och inte har problem kan risken för allvarlig prostatacancer vara lägre. Om man har cancer kollar man också hur mycket cancern har spridit sig och hur bra behandlingen fungerar genom att titta på PSA-värdet. Efter behandlingen är det viktigt att fortsätta kolla PSA-värdet för att se om cancern kommer tillbaka. 

Socialstyrelsen rekommenderar inte ett nationellt screeningprogram för prostatacancer sedan 2018, de tycker istället att män bör få information om både fördelar och nackdelar med att testa sig. Fördelarna inkluderar möjligheten att upptäcka allvarlig prostatacancer tidigt, medan nackdelar innefattar risk för överdiagnostik och onödig behandling.  

Trots avrådan genomgår majoriteten av svenska män spontant PSA-testning. Vissa regioner har infört ”organiserad prostatacancertestning” för att standardisera processen och informera män om fördelar och nackdelar. Erfarenheter från dessa tester kan vara användbara vid en eventuell övergång till ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. 

Behandling av prostatacancer kan påverka sexlivet. Det kan bli svårare att känna lust och få erektion. Hur mycket det påverkar beror på vilken behandling man får och hur sexlivet var tidigare. Efter operation eller strålning kan nerver skadas, vilket gör det svårt att få erektion. Hormonbehandling kan göra att man nästan helt tappar erektionsförmågan och sexlusten. Trötthet, stress och oro kan också påverka lusten och förmågan att få erektionen. Man kan fortfarande få orgasm, men den kan kännas annorlunda. Mängden sädesvätska kan minska eller försvinna helt. Strålbehandling kan också påverka tarm och blåsa. Det kan leda till att man oftare behöver gå på toaletten eller att man får urinläckage, vilket kan påverka sexlivet.

För den som har en partner är det viktigt att anpassa sig till de nya förutsättningarna tillsammans. Det kan ta tid.

Sexuell rehabilitering handlar om att få stöd för att sexlivet ska fungera så bra som möjligt efter behandling. Det är viktigt att ta tid för intimitet, vara tålmodig och våga prova nya sätt att ha sex. Att prata med sin partner är också viktigt för att undvika missförstånd och stärka relationen. För många är det bra att planera sexlivet efter behandlingen.

Behandling för att återfå erektionsförmågan är en viktig del av rehabiliteringen. Det kan innebära att man använder läkemedel eller hjälpmedel som tabletter, injektioner, vakuumpump eller penisring. Hur snabbt man återhämtar sig beror på olika faktorer, som om nerverna bevarats under operationen. Det är bra att börja behandlingen tidigt för att öka chansen att få tillbaka erektionsförmågan. Forskning visar att en erektionspump kan hjälpa dig att få tillbaka förmågan att få erektion naturligt, medan tabletter inte alltid ger samma resultat.

Hjälpen kan variera beroende på var i landet man bor. Det kan saknas sexologisk kompetens på vårdcentraler, och man kan behöva söka hjälp via externa rådgivare. På 1177.se finns digitala program som ger stöd i åtta steg. Dessa är för både par och singlar och innehåller övningar och frågor för att hantera förändringar i sexlivet.

Att ta hand om sin hälsa och vara öppen för nya relationer om man är singel är också viktiga delar av rehabiliteringen. Målet är att kunna hitta sätt att njuta av sex och närhet, även om kroppen förändrats.