Prostatacancer och sexualitet

Behandling mot prostatacancer innebär att sex- och samliv påverkas på olika sätt. Lusten kan svika och erektionen försvagas. I detta kapitel kan du läsa om hur de sexuella funktionerna kan förändras, vilka behandlingar som finns och hur du kan hitta tillbaka till sexuell njutning, eller upptäcka helt nya vägar.

Kapitlets avsnitt

Behandling av prostatacancer påverkar ofta sexlivet, där både lust och erektionsförmåga kan minska. Hur stor påverkan blir beror på typen av behandling och individens tidigare sexuella liv. Efter operation eller strålning kan erektionsförmågan försämras eftersom nerverna kring prostatakörteln skadas, medan hormonbehandling kan leda till kraftigt nedsatt erektionsförmåga och minskad sexuell lust. Lust och erektion kan också påverkas av trötthet, stress och oro. Orgasmförmågan kvarstår efter både operation och strålning, men kan kännas annorlunda när sädesvätskan minskar eller försvinner. Strålbehandling kan också påverka tarm och blåsa, vilket indirekt kan påverka sexlivet, särskilt på grund av urinläckage eller ökat behov av att tömma tarm och blåsa. För de som lever i relationer är det viktigt att både patienten och partnern anpassar sig till de nya sexuella förutsättningarna, vilket kan ta tid.

Sexuell rehabilitering syftar till att stödja och förbättra sexuell funktion och välbefinnande efter behandling av prostatacancer. Viktiga aspekter av rehabiliteringen inkluderar att avsätta tid för intimitet, vara tålmodig med den kroppsliga och mentala återhämtningen och att våga utforska och återuppta sexuella aktiviteter på nya sätt. Kommunikation med partnern är central för att undvika missförstånd och stärka relationen. För många kan planering av sexlivet vara nödvändigt, särskilt efter cancerbehandlingen.

Erektionsbehandling är en viktig del av sexuell rehabilitering efter operation, strålning och hormonbehandling. Behandlingen kan inkludera olika läkemedel och hjälpmedel, exempelvis tabletter, injektioner, vakuumpump och penisring. Erektionsförmågans återhämtning beror på flera faktorer, såsom bevarade nerver under operationen och individens tidigare funktion. Behandlingen bör påbörjas tidigt för att förbättra chanserna till återhämtning, särskilt vid nervbesparande kirurgi. Forskning visar att regelbunden användning av erektionspumpar kan förbättra resultaten, medan regelbundet intag av erektionstabletter inte nödvändigtvis främjar spontan återhämtning.

Tillgången till hjälp varierar över landet. Sexologisk kompetens saknas ofta vid behandlande vårdenheter, patienter kan därför behöva söka hjälp via externa sexualrådgivare som finns tillgängliga genom Svensk förening för sexologi. Sjukvårdsupplysningen (1177.se) erbjuder digitala rehabiliteringsprogram, som ger strukturerat stöd genom åtta moduler som fokuserar på olika aspekter av sexuell rehabilitering. Dessa program är utformade för både par och singlar och inkluderar övningar och reflektionsfrågor för att hjälpa patienterna att hantera förändringarna i sitt sexliv efter behandling.

Att vårda sin egen hälsa genom bra vanor är också viktiga delar av rehabiliteringsprocessen. Målet är att patienterna ska kunna återfå eller hitta nya sätt att uppleva sexuell njutning och närhet, även i förändrade kroppsliga förutsättningar.

Stöd och rehabilitering vid prostatacancer är avgörande. Öppen kommunikation med vården minskar stress under utredningen. Efter ett cancerbesked uppstår frågor om behandling och konsekvenser. Psykologiskt stöd är nödvändigt, särskilt vid akut kris. Vårdteamet bör inkludera specialister och ge skriftlig information.

Efter cancerbeskedet kan starka känslor dominera de första veckorna. Prehabilitering hjälper patienter att förbereda sig. Rehabiliteringsbehovet påverkar efter behandlingen. Återfall kan orsaka lika mycket stress som det initiala beskedet. Att leva med prostatacancer kräver hantering av stress, oro, ångest och depression. Terapisamtal och professionell hjälp är viktiga.

Akuta krisreaktioner vid cancerbesked inkluderar ilska och fysiska reaktioner. Oro och ångest kan vara överväldigande, men information om sjukdom och behandling lindrar. Närstående påverkas och behöver stöd, särskilt barn. Kulturella skillnader i informationshantering och familjens roll kan påverka vårdsamtalet.

Närståendestöd är viktigt och erbjuds via Anhörigcenter och 1177 ger information om rättigheter och stöd. Sjukskrivning vid prostatacancer diskuteras i ”Min vårdplan,” och ekonomisk ersättning kan erbjudas av Försäkringskassan. Juridiska frågor som efterlevandeskydd, testamente och arv kan diskuteras tidigt i sjukdomsförloppet. Vid palliativ vård är symtomlindring viktig. Efterlevandesamtal och stöd erbjuds närstående efter patientens bortgång.

Att leva med prostatacancer är en individuell resa. Behandlingsbeslut bör anpassas efter ålder, hälsa, social situation och personliga värderingar. Vårdkvaliteten varierar beroende på plats, vilket gör det viktigt att utforska alternativ och rådgöra med andra för bästa vård. Tidig upptäckt och behandling är möjlig. Självvård är avgörande för att leva väl med prostatacancer.

Vård för prostatacancer inkluderar kroppsvård, hantering av potens- och kontinensproblem, vårda själen och fatta svåra beslut. Motion och rätt kost hjälper vid behandling. Potensproblem kräver tålamod, och kontinensproblem försämras efter operation. Mental hälsa kan påverkas, men hopp och stöd kan hjälpa. Att lära sig om sjukdomen och vården är viktigt. Kirurgi och strålning har sina för- och nackdelar. Privatvård eller utländska alternativ kan vara ett alternativ om vård är svårtillgänglig. Kliniska studier erbjuder behandlingsalternativ, och återfall kräver ofta bromsande behandling. Biverkningar varierar, och patienters rättigheter är knutna till nationella riktlinjer och regler inom sin region. Ersättning för vård inom EU kan vara komplicerad och fördröjd, särskilt om ekonomin är ett hinder.

Om prostatacancer.se

Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.

Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.