Hem Kunskapsbank Leva med prostatacancer
Här kan du läsa om livet med en prostatacancerdiagnos ur ett patientperspektiv. Hur patienter kan hantera ett cancerbesked, urininkontinens, förändringar i sexlivet och de mörka stunderna då tillvaron känns hopplöst. Du kan också läsa om aktivt patientdeltagande, återfall och vårdrättigheter i det svenska sjukvårdssystemet. En prostatacancerdiagnos är en personlig resa mot okänd mark, här är en guide som gör att färden känns mindre otrygg.
Prostatacancer är en individuell resa med många vägval beroende på sjukdomens variationer. Beskedet om cancer kan vara chockande, men det är viktigt att vara informerad och ta tid för beslut. Du kan lära dig leva med cancern som en del av livet och främja din hälsa med träning och hälsosam livsstil. Sätt upp dagliga mål för ditt välbefinnande.
Sexualiteten och potensen är viktiga aspekter av vår personlighet, som kan erbjuda vitalitet, glädje och attraktion. Många män upplever att deras sexuella drift försämras med åldern, och prostatan spelar en roll i detta. Både psykologiska och fysiska faktorer, inklusive kirurgi och läkemedelsbehandling, kan påverka potensen. Det kräver tålamod och träning att återupprätta sexuell funktion, och professionellt stöd är ofta bristfälligt. Många män hoppas på snabba lösningar med potensmedel, men det kräver mer än så.
Förmågan att hålla tätt kan försvagas med åren, och prostataoperationer och strålbehandling kan påverka detta. Urininkontinens kan bli ett kroniskt problem med betydande påverkan på livskvaliteten. Förutom de med prostatacancer har även andra män problem med kontinensen, men vården är ofta bristfällig och varierande. En förbättring av vården kan kräva att patienter kräver mer och att manskliniker inrättas med fokus på urin- och sexuella problem.
Vid cancerbesked kan känslor av hopplöshet och uppgivenhet uppstå. Men människor har en förmåga att anpassa sig till förluster och svåra förändringar. Det som inledningsvis känns negativt kan med tiden ersättas av mer positiva perspektiv. Att pröva och inte ge upp är avgörande. Om mörkret ändå känns övermäktigt, bör man söka professionell hjälp.
En patient med prostatacancer ställs in för en rad svåra beslut som kräver patientens aktiva deltagande för att i slutändan kunna ställa frågor till vården. En påläst och delaktig patient får ofta bättre vård. Det är viktigt att ta beslut om behandling i samråd med vården och inte bara överlämna ansvaret. Ett aktivt deltagande i vården kan leda till bättre resultat och en mer personligt anpassad vårdplan.
När cancer återkommer eller upptäcks sent sker botande eller bromsande behandling. Återfall är relativt vanliga och regelbundna PSA-tester är viktiga. Beskedet att sjukdomen inte längre kan botas är traumatiskt, men moderna behandlingsalternativ kan förlänga livet och stoppa tumörutvecklingen. Samarbetet mellan vård och patient är avgörande. En hälsosam livsstil, fysisk aktivitet och social interaktion är värdefulla för att hantera behandlingsbiverkningar och bibehålla livskvaliteten. För vissa kan det vara svårt att acceptera att inget mer kan göras efter många behandlingar. Överföring av ansvar till palliativ vård måste hanteras smidigt, och brytpunktssamtal kan krävas. Patienter och närstående bör vara proaktiva i detta avseende.
Prostatacancer är ofta asymptomatisk tidigt och smärtsam vid senare stadier. Biverkningar och skador kan uppstå som en följd av behandlingar. Lagar reglerar den svenska sjukvården, men patienter har få rättigheter gentemot vården. Sverige har 21 självständiga regioner som levererar vård enligt olika standarder. Patienter är vanligtvis begränsade till vården i sin egen region, med undantag för offentligt finansierad öppenvård som kan sökas i hela landet. Sökande till andra regioner för slutenvård kräver ofta en remiss och ligger i läkarens och hemmaregionens händer. Patienters möjlighet att söka vård i andra EU/EES-länder är en absolut rättighet, men regler och återbetalningar kan vara krångliga.
Stöd och rehabilitering vid prostatacancer är avgörande. Öppen kommunikation med vården minskar stress under utredningen. Efter ett cancerbesked uppstår frågor om behandling och konsekvenser. Psykologiskt stöd är nödvändigt, särskilt vid akut kris. Vårdteamet bör inkludera specialister och ge skriftlig information.
Efter cancerbeskedet kan starka känslor dominera de första veckorna. Prehabilitering hjälper patienter att förbereda sig. Rehabiliteringsbehovet påverkar efter behandlingen. Återfall kan orsaka lika mycket stress som det initiala beskedet. Att leva med prostatacancer kräver hantering av stress, oro, ångest och depression. Terapisamtal och professionell hjälp är viktiga.
Akuta krisreaktioner vid cancerbesked inkluderar ilska och fysiska reaktioner. Oro och ångest kan vara överväldigande, men information om sjukdom och behandling lindrar. Närstående påverkas och behöver stöd, särskilt barn. Kulturella skillnader i informationshantering och familjens roll kan påverka vårdsamtalet.
Närståendestöd är viktigt och erbjuds via Anhörigcenter och 1177 ger information om rättigheter och stöd. Sjukskrivning vid prostatacancer diskuteras i ”Min vårdplan,” och ekonomisk ersättning kan erbjudas av Försäkringskassan. Juridiska frågor som efterlevandeskydd, testamente och arv kan diskuteras tidigt i sjukdomsförloppet. Vid palliativ vård är symtomlindring viktig. Efterlevandesamtal och stöd erbjuds närstående efter patientens bortgång.
Att leva med prostatacancer är en individuell resa. Behandlingsbeslut bör anpassas efter ålder, hälsa, social situation och personliga värderingar. Vårdkvaliteten varierar beroende på plats, vilket gör det viktigt att utforska alternativ och rådgöra med andra för bästa vård. Tidig upptäckt och behandling är möjlig. Självvård är avgörande för att leva väl med prostatacancer.
Vård för prostatacancer inkluderar kroppsvård, hantering av potens- och kontinensproblem, vårda själen och fatta svåra beslut. Motion och rätt kost hjälper vid behandling. Potensproblem kräver tålamod, och kontinensproblem försämras efter operation. Mental hälsa kan påverkas, men hopp och stöd kan hjälpa. Att lära sig om sjukdomen och vården är viktigt. Kirurgi och strålning har sina för- och nackdelar. Privatvård eller utländska alternativ kan vara ett alternativ om vård är svårtillgänglig. Kliniska studier erbjuder behandlingsalternativ, och återfall kräver ofta bromsande behandling. Biverkningar varierar, och patienters rättigheter är knutna till nationella riktlinjer och regler inom sin region. Ersättning för vård inom EU kan vara komplicerad och fördröjd, särskilt om ekonomin är ett hinder.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.