Här kan du lära dig om prostatacancerns symptom, utredningarnas olika steg och hur det går till när läkarna bedömer hur allvarlig cancern är. Du kan också läsa om varför vi i Sverige inte har allmän testning (screening) trots fördelarna i att upptäcka sjukdomen tidigt. Att genomgå en utredning för prostatacancer är påfrestande och otryggt, men med information om symptomen, sjukvårdens beslutsprocesser och utredningens olika steg kan resan kännas tryggare.
Prostatacancer i dess tidiga stadier ger vanligtvis inte några specifika symtom. När sjukdomen utvecklas kan symtom som påverkar urinering uppstå, inklusive svag urinstråle, frekvent urinering, svårigheter att starta och stoppa urinflödet samt en känsla av ofullständig blåstömning. Andra möjliga symtom kan vara blod i urinen eller sperma, viktminskning, trötthet och bäcken-, rygg- eller höftsmärta. Dessa symtom kan dock även orsakas av andra tillstånd än prostatacancer, vilket understryker vikten av medicinsk utredning.
Prostatacancer diagnostiseras genom palpation, PSA-blodprov, magnetkameraundersökningar och vävnadsprov. Magnetkamera (MR) används för att lokalisera tumören. Vävnadsprover bedöms enligt Gleasonsystemet. Prostatans utbredning beskrivs med T-stadium och mikroskopiska undersökningar fastställer spridning.
Diskussionen om allmän screening för prostatacancer är komplex. Tidig upptäckt kan minska dödligheten, men riskerar samtidigt överdiagnostik och överbehandling vilken kan ge en minskad livskvalitet. I Sverige finns därför hittills inget nationellt screeningprogram. I stället rekommenderar Socialstyrelsen att män informeras om fördelar och nackdelar med screening för att fatta informerade beslut. Ny forskning har föreslagit förbättrade diagnostiska metoder, så som Stockholm3-testet, vilket ger detaljerad information om behandlingsbehov.
Organiserad prostatacancertestning (Opt) har implementerats i vissa svenska regioner. Det innebär aktiv information om fördelar och nackdelar med testning till män i specifika åldersgrupper samt regelbundet erbjudande om PSA-prov från 50 till 74 års ålder. Opt-kansliet administrerar testningen och utredningar höga PSA-värden.
Standardiserade vårdförlopp (SVF) infördes för att minska skillnaderna i utredning mellan olika delar av Sverige. Det påbörjas om en man har ett PSA-värde över gränsvärdet för hans ålder eller om en läkare känner en förhårdnad i prostatan.
Stöd och rehabilitering vid prostatacancer är avgörande. Öppen kommunikation med vården minskar stress under utredningen. Efter ett cancerbesked uppstår frågor om behandling och konsekvenser. Psykologiskt stöd är nödvändigt, särskilt vid akut kris. Vårdteamet bör inkludera specialister och ge skriftlig information.
Efter cancerbeskedet kan starka känslor dominera de första veckorna. Prehabilitering hjälper patienter att förbereda sig. Rehabiliteringsbehovet påverkar efter behandlingen. Återfall kan orsaka lika mycket stress som det initiala beskedet. Att leva med prostatacancer kräver hantering av stress, oro, ångest och depression. Terapisamtal och professionell hjälp är viktiga.
Akuta krisreaktioner vid cancerbesked inkluderar ilska och fysiska reaktioner. Oro och ångest kan vara överväldigande, men information om sjukdom och behandling lindrar. Närstående påverkas och behöver stöd, särskilt barn. Kulturella skillnader i informationshantering och familjens roll kan påverka vårdsamtalet.
Närståendestöd är viktigt och erbjuds via Anhörigcenter och 1177 ger information om rättigheter och stöd. Sjukskrivning vid prostatacancer diskuteras i ”Min vårdplan,” och ekonomisk ersättning kan erbjudas av Försäkringskassan. Juridiska frågor som efterlevandeskydd, testamente och arv kan diskuteras tidigt i sjukdomsförloppet. Vid palliativ vård är symtomlindring viktig. Efterlevandesamtal och stöd erbjuds närstående efter patientens bortgång.
Att leva med prostatacancer är en individuell resa. Behandlingsbeslut bör anpassas efter ålder, hälsa, social situation och personliga värderingar. Vårdkvaliteten varierar beroende på plats, vilket gör det viktigt att utforska alternativ och rådgöra med andra för bästa vård. Tidig upptäckt och behandling är möjlig. Självvård är avgörande för att leva väl med prostatacancer.
Vård för prostatacancer inkluderar kroppsvård, hantering av potens- och kontinensproblem, vårda själen och fatta svåra beslut. Motion och rätt kost hjälper vid behandling. Potensproblem kräver tålamod, och kontinensproblem försämras efter operation. Mental hälsa kan påverkas, men hopp och stöd kan hjälpa. Att lära sig om sjukdomen och vården är viktigt. Kirurgi och strålning har sina för- och nackdelar. Privatvård eller utländska alternativ kan vara ett alternativ om vård är svårtillgänglig. Kliniska studier erbjuder behandlingsalternativ, och återfall kräver ofta bromsande behandling. Biverkningar varierar, och patienters rättigheter är knutna till nationella riktlinjer och regler inom sin region. Ersättning för vård inom EU kan vara komplicerad och fördröjd, särskilt om ekonomin är ett hinder.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.
