Prostatacancer växer ofta under många år utan att ge några symtom alls. Senare kan den ge symtom både från organen kring prostatan och från andra organ, i första hand skelettet.
Prostatacancer uppstår vanligen i körtelns yttre delar (den "perifera zonen", se magnetkamerabilder här) och kan därför tillväxa länge – under många år eller till och med årtionden – utan att ge några symtom från urinvägarna (se bilderna i stycket Vad är prostatan?). De flesta män som får diagnosen prostatacancer i Sverige har inga symtom alls av sin cancer. Diagnosen har i dessa fall ställts efter en utredning av ett förhöjt värde av blodprovet PSA eller för att en läkare känt en förhårdnad i prostatan vid undersökning av en annan orsak än misstanke på prostatacancer. Om cancern blir större kan den klämma ihop urinröret och växa in i urinblåsans vägg. Detta kan leda till att mannen får kissa oftare och till att strålen blir svagare. Sådana symtom är också vanliga vid godartad prostataförstoring. Symtomen brukar utvecklas snabbare om de orsakas av en prostatacancer, under några månader snarare än under flera år som vid godartad prostataförstoring. Ibland kan tumören växa ner i bäckenbottenmuskulaturen och ge smärtor i underlivet. En stor prostatacancer kan ge besvär från ändtarmen, men tarmbesvär hos män med prostatacancer är oftast orsakade av någon annan sjukdom än själva prostatacancern.
När cancern är så stor att den ger symtom har den ofta spridit sig till lymfkörtlar i bäckenet eller till skelettet. Spridning till skelettet brukar drabba bäckenbenet, kotpelaren, skuldror, revbenen eller de övre delarna av lårbenen. Tilltagande smärtor i rygg och bäcken är ibland de första symtomen på prostatacancer. Även spridning till lungor och lever förekommer, men spridning dit brukar inte ge några smärtor eller andningsbesvär. Spridning till lymfkörtlar i bäckenet brukar inte heller ge några symtom, men om det bildas stora tumörer i lymfkörtlarna kan de ge svullnad i benen och underlivet eller försämra avflödet från njurarna.
Spridning till ryggkotorna kan ibland klämma på ryggmärgen, vilket ger svaghet i benen. Detta måste i så fall utredas och behandlas mycket snabbt, inom ett dygn från de första tecknen på bensvaghet. En spridd cancer kan också ge allmänna symtom som trötthet, dålig aptit, illamående och viktnedgång. Läs mer om symtom vid spridd prostatacancer.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.
