Aktiv monitorering är en modell för att följa upp och avvakta utan behandling om man planerar att ge en botande behandling (operation eller strålbehandling) om den lilla cancertumören tillväxer eller om det mikroskopiska utseendet förändras till det sämre.
De allra flesta män med den beskedligaste formen av prostatacancer, Gleasonsumma 3+3=6, behöver varken någon operation eller en strålbehandling. Detta gäller även för många män med en liten prostatacancer med Gleasonsumma 3+4=7 och endast ett litet inslag av Gleasongrad 4. I stället följer man utvecklingen med regelbundna kontroller (aktiv monitorering) så att man kan planera för en botande operation eller strålbehandling om cancern med tiden skulle bli allvarlig. För män som är åldrade eller har någon annan allvarlig sjukdom kan aktiv monitorering vara lämpligt, även om cancern är lite större eller har mer inslag av Gleasongrad 4.
Innan man bestämmer sig för att påbörja aktiv monitorering är det viktigt att vara rimligt säker på att man inte har missat en allvarlig cancer i någon del av prostatan som inte kartlagts med vävnadsprov. Därför brukar man inför aktiv monitorering göra en magnetkameraundersökning, om en sådan inte gjorts nyligen, och eventuellt ta en extra omgång vävnadsprover. Om PSA-värdet är påtagligt högt i förhållande till prostatans storlek (hög PSA-densitet) talar det för att det finns en allvarlig cancer någonstans i prostatan. En hög PSA-densitet talar alltså emot aktiv monitorering och för en operation eller strålbehandling, även om den cancer som har påvisats i vävnadsproven är av en beskedlig typ.
Uppföljning med aktiv monitorering sker på en urologimottagning. Den innebär att man tar PSA-prov ett par gånger per år och undersöker prostatakörteln med fingret, ultraljud eller magnetkamera med något eller några års mellanrum. Om PSA-värdet stiger, eller om man ser en förändring med ultraljud eller magnetkamera, brukar det vara klokt att ta nya vävnadsprov. Ibland kan det vara motiverat med nya vävnadsprov även om PSA-värdet och övriga undersökningar är oförändrade. Om vävnadsproven visar en cancer med högre Gleasonsumma brukar det finnas anledning att rekommendera en operation eller strålbehandling. Om PSA-värdet stiger påtagligt och man ser eller känner att tumören har tillväxt (eller om det kommit en ny tumör), kan det finnas anledning att direkt besluta sig för behandling, utan nya vävnadsprov.
Den stora fördelen med aktiv monitorering är naturligtvis att man slipper de biverkningar som kan följa på en operation eller en strålbehandling. Många män som påbörjar aktiv monitorering behöver aldrig någon behandling. Uppemot hälften av männen får behandling inom fem år, men dessa män har åtminstone sluppit biverkningar under några år.
En nackdel med aktiv monitorering är osäkerheten om vad som ska hända framöver. Många män som följs med aktiv monitorering tänker för det mesta inte alls på sin sjukdom. Men när det kommer en kallelse till ett nytt PSA-prov eller till ett besök på urologimottagningen så sätter oron in. Tänk om PSA-värdet har stigit? Eller om undersökningen visar att cancern har växt? Tänk om jag måste opereras eller strålbehandlas, nu när vi har planerat en lång resa till sommaren? Om oron inför framtiden stör vardagslivet eller sömnen, bör man diskutera sin oro med urologläkaren. Kanske denne då kan förklara att cancern är så beskedlig att oron är obefogad. Eller, om cancern är på gränsen till att behöva behandlas, så kan oron vara ett skäl att besluta sig för behandling även om det ur medicinsk synvinkel inte är helt nödvändigt.
En annan nackdel med aktiv monitorering är att behandlingen kan bli mer omfattande om cancern blir större eller utvecklas till en högre Gleasonsumma. En operation i ett senare skede kanske inte kan göras lika nervsparande och därmed ge värre problem med erektionen. En strålbehandling kanske behöver kompletteras med hormonbehandling.
Det finns också en liten risk att man inte blir botad i ett senare skede. Den risken är för det mesta mycket liten. För en man med en liten prostatacancer med Gleasonsumma 3+3=6 som inte känns eller syns och som har ett lågt PSA-värde, är risken att senare i livet bli sjuk i prostatacancer mindre än för en man ”på gatan” som inte har genomgått någon prostataundersökning. Risken är ofta mindre än att till exempel drabbas av en hjärtinfarkt. Men det är klokt att diskutera risken att missa chansen till bot med sin urologläkare när man påbörjar aktiv monitorering.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.
