Möjligheten till rehabilitering inom cancervården har utvecklats under senare år. I takt med denna utveckling har de sexuella förändringar som kan uppstå vid cancerbehandling uppmärksammats alltmer. Från sjukvårdens sida ses rehabilitering som en process, där man utgår från den drabbade personens egna beslut om vilka mål man ska arbeta mot. Det är alltså inte sjukvården som ska definiera vad personen har behov av.
”Sexuell rehabilitering innebär samordnade åtgärder för att främja att den enskilde återvinner bästa möjliga sexuella funktion och sexuellt välbefinnande vid nedsättning/förlust av sexuell funktion eller sexuellt välbefinnande efter skada/sjukdom.
Sexuell rehabilitering är multidisciplinär och ska utgå från den enskildes behov genom tydliga målinriktade insatser. Den enskildes inflytande vid planering, genomförande och uppföljning ska beaktas och säkras.”
Referens: Svensk Förening för Sexologi 2018 i samverkan med S Balogh, C D Jägervall, E-M Rasmusson
Den moderna rehabiliteringsprocessen är målinriktad och teambaserad, och utgår från det sexliv personen hade före sin cancerbehandlingen. I ett urologiskt sammanhang kan teamsamverkan ske mellan sexualrådgivare eller sexolog och urolog, kurator, uroterapeut, kontaktsjuksköterska, fysioterapeut med flera. Ett mål kan vara att acceptera förändringarna och utifrån de nya förutsättningarna nå ett så bra sexuellt välbefinnande som möjligt. Du som rehabiliteras förväntas ta eget ansvar och inte enbart luta dig mot personalen.
Vi har olika sätt att hantera och lindra de påfrestningar vi möter i livet och de känslor de väcker. Personer som drabbas av sexuella förändringar hanterar även dem på olika sätt. I rehabiliteringssammanhang kallar vi det coping, efter det engelska ordet ”cope”, som betyder klara av eller hantera. Man talar bland annat om problemfokuserad coping där personen aktivt försöker förändra situationen. Det finns känslofokuserad coping, då personen försöker minska de känslomässiga påfrestningar som uppstår. Till sist undvikande coping, där man förtränger vad som hänt. Man vill inte tala om problemen och kanske situationen helt och hållet, i det här fallet sex. En och samma person kan använda sig av flera av dessa strategier beroende på situation.
Modellen nedan illustrerar rehabiliteringsprocessen på ett teoretiskt sätt och består utav tre grundläggande delar som samverkar med varandra.
Följande delar är centrala i rehabiliteringsprocessen.
Inför en operation av prostatacancer blir sexualitetens betydelse tydlig för många. Känslorna kan pendla mellan å ena sidan en stark önskan att snabbt ”få bort cancern” och å andra sidan en oro för att mista sitt sex- liv genom att låta sig opereras.
Tankar och oro kring cancern och kommande behandling kan leda till att allt som har med sex att göra kommer i skymundan före operationen, både för den som ska opereras och för partnern. En del avstår av rädsla och okunskap, för att man tror att sex kan skada eller förvärra sjukdomen. Andra berättar om oro för att de sexuella förändringarna ska skada deras relation i framtiden, ja kanske till och med oro för att bli lämnad. Oftast hänger det samman med en oro om att inte få tillräcklig erektion för penetrerande sex. För andra kan den sexuella aktiviteten istället öka och få en mer framträdande roll i relationen inför operationen.
Operationen föregås ibland av en sexuell avskedsritual. Det är något som paret planerar tillsammans och som oftast sker dagen före operationen. I en studie där opererade män intervjuats beskrevs detta så här:
”Jag vet precis när det var. Det var på söndagskvällen, dagen innan operationen. Blir det här den sista gången vi har sex, undrade jag? Man vet ju inte hur det kommer att bli efter operationen. Jag tänkte: Det här är det sista du får nu hjärtat mitt.”
Liknande avskedsritualer finns beskrivna av kvinnor med bröstcancer. De berättar hur de tittade och kände på sina bröst, på egen hand eller med sin partner, dagarna innan bröstcanceroperationen. Berättelserna skiljer sig på så sätt att kvinnorna tog avsked av en vik- tig del av sin kropp medan män tar avsked från en njut- bar kroppsfunktion och inte från prostatakörteln i sig.
Läs vidare:
Chatboten är påläst på hela sajtens innehåll och kan ge dig snabba svar på dina frågor.
Är du intresserad av att testa dig för prostatacancer? Läs om hur ett test går till och vilka riktlinjer som finns här.
Prostatacancer påverkar inte bara patienten, här hittar du vägledning och hjälp om du känner någon som blivit sjuk.
Hemsidan är ett initiativ av Prostatacancerförbundet och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen i samhället.
Informationen är framtagen av ledande experter på ämnet och sammanfattar sjukdomens kunskapsläge. Den riktar sig till dig som vill fördjupa dig i ämnet eller har frågor om ett specifikt skede av sjukdomsförloppet, oavsett om du är diagnostiserad, anhörig eller frisk.
Prostatacancerförbundets kansli svarar för förbundets administration, gåvohantering, utveckling och marknadsföring. Observera att vi inte kan ge medicinsk rådgivning men hänvisar er gärna vidare.
Telefon: 08-655 44 30
E-post: kansli@prostatacancerforbundet.se
Webb: prostatacancerforbundet.se
Övrig information:
Kansliet är öppet måndag–fredag,
telefontid 09.00–12.00 och 13.00–16.00.
